Tillbaks...
Vaskulär demens
Vaskulär demens (blodkärlsdemens)
Sjukdomar som beror på störningar i blodtillförseln till hjärnan, är näst efter Alzheimers sjukdom den vanligaste orsaken till demens. Samlingsnamn för sådana sjukdomar är vaskulär demens eller helt enkelt blodkärlsdemens. Troligen är ca 25 procent av demensfallen är vaskulära demenser. I många fall finns förändringar av Alzheimers sjukdom och tecken till vaskulär demens samtidigt och minst 15% av fallen utgörs av en blanddemens. Vaskulär demens debuterar oftast kring 60 - 70 års ålder men kan debutera tidigare eller senare.

Det finns flera olika former av blodkärlsdemens, och det är ibland svårt att dra skarpa gränser mellan dessa och andra demenssjukdomar. Ofta förekommer blandformer; det är t ex vanligt att patienter med Alzheimers sjukdom förutom plack och andra degenerativa förändringar även har sådana skador som är karaktäristiska för vaskulär demens.
Vitsubstansdemens
På senare år har bl a svenska forskare beskrivit en typ av blodkärlsdemens, som visat sig vara den vanligaste formen. Förändringarna inte uppstår i själva hjärnbarken utan i de djupare liggande nervledningsbanorna, i den vita substansen. Denna form kallas därför ibland vitsubstansdemens eller "vaskulär demens av subkortikal vitsubstanstyp". Typiska symtom vid denna demensform är förutom minnesstörningar - känslomässig avtrubbning, mental långsamhet och gångrubbningar. Förmåga till att planera och organisera minskar, motivation och initiativ går ned. Symptom av depression är vanlig och är då troligen direkt orsakad av hjärnskadan. Symptom som vid Parkinsons sjukdom är vanliga och påverkar gång och rörelser. I svåra fall kan hjärnan arbeta mycket långsamt; om någon t ex ställer en enkel, vardaglig fråga dröjer det länge innan den sjuke svarar. Det är inte alltid som sjukdomen förekommer i renodlad form, och den kan vara svår att avgränsa gentemot andra former av demens. Det har t.ex. visat sig att en tredjedel av patienter med Alzheimers sjukdom även har påtagliga förändringar i den vita substansen.

En speciell form av demens i den vita substansen är Binswangers sjukdom. Den beskrevs redan i slutet av 1800-talet. Avgränsningen av sjukdomen mot vitsubstansdemens är oklar. Mikroskopisk undersökning av hjärnan visar bland annat små håligheter i den vita substansen.

Demens efter slaganfall (stroke)
Slaganfall kan ge mycket varierande symtom beroende på vilka delar av hjärnan som drabbats. Vanliga symtom är svaghet och förlamning i ena kroppshalvan, känsel - nedsättning och domningar, talsvårigheter och synrubbningar. Man beräknar att upp till hälften av dem som drabbas av slaganfall så småningom utvecklar ett demenstillstånd, vars svårighetsgrad också varierar på grund av vilka områden i hjärnan som påverkats.

Multiinfarktdemens
En relativt ovanlig form av blodkärlsdemens kallas multiinfarktdemens (MID). Den orsakas inte av enstaka större infarkter utan istället av många små blodproppar som fastnar i hjärnans blodkärl. Vid multiinfarktdemens kommer symtomen ofta plötsligt, och sjukdomen kan ha ett stegvis förlopp. Liksom vid andra demensformer får den drabbade minnesstörningar och intellektuell avtrubbning. Personen får svårt att kontrollera sina impulser och blir ofta labil och gråtmild.

Förlopp och symptom
Vitsubstansdemens debuterar smygande och sjukdomen fortskrider gradvis. I början är patienten eller familjen knappast uppmärksamma på symptomen. Sett över längre tid märks en försämring av färdigheter. Sjukdomen kan också debutera som en depression, men där efter behandling inaktivitet och initiativlöshet kvarstår påtagligt. Vid demens efter stroke eller vid multiinfarktdemens är debuten plötslig. Förutom depression ses ofta en tendens till snabba svängningar av stämningsläge med i vissa fall gråt, i andra fall med aggressivitet. Gråtattackerna är ofta lika överraskande för den demente som för omgivningen, och är pinsamma för den sjuke. Ofta finns en påtaglig känslighet för stress. En blodpropp som skadar hjärnan ger symptom från det område som skadats. T.ex kan språkstörningar (afasi) och förlamning förekomma.

Demens efter hjärtstillestånd
Vid hjärtstillestånd som kan hävas, skadas ofta hjärnan och en demensbild uppstår.

Läs mer om Demenssjukdom
Läs mer om Alzeimers (blodkärsdemens)
Läs mer om Förvirringstillstånd och Depression